tisdag 28 juli 2009
Namn
Igår fick vi papperna från skatteverket för att registrera in namn på våran lilla son. Namnet blir kort och gott: Mille Mattsson. Alltså mitt efternamn och inget mellannamn.
Pengarna rullar in
Det är svårt att inte imponeras av Gefle IF som numera gör en stor spelarförsäljning per år. Visst kan det tyckas tråkigt för Gävlepubliken att spelare som Makondele, Oremo, Wikström och nu senast Jawo säljs. Men samtidigt så verkar ju Pelle kunna hitta nya guldkorn varje år. För hur många kände till Jawos storhet innan Pelle värvade honom?
lördag 25 juli 2009
Kryss
Höstpremiär för oss i IFK och för motståndet väntade tuffa Frösö. Vi gjorde en slätstruken match och var långt ifrån på topp idag. Kanske har det rullat på lite för lätt dom sista matcherna...?
Franne kvitterade säkert till 3-3 på straff med bara 5 minuter kvar av matchen. Sedan saknades inte heller lägen för oss att avgöra. Men hur som helst så känns det lite som en förlust med bara en pinne, även om vi inte förtjänade att vinna denna match.
Känslan är ungefär som när man var liten och förlorade en viktig match i någon cup. Man vill bara spela om matchen och göra allt bättre!
Läs mer om matchen: http://425740.webshop.eurovator.se/group.asp?group=1730
Franne kvitterade säkert till 3-3 på straff med bara 5 minuter kvar av matchen. Sedan saknades inte heller lägen för oss att avgöra. Men hur som helst så känns det lite som en förlust med bara en pinne, även om vi inte förtjänade att vinna denna match.
Känslan är ungefär som när man var liten och förlorade en viktig match i någon cup. Man vill bara spela om matchen och göra allt bättre!
Läs mer om matchen: http://425740.webshop.eurovator.se/group.asp?group=1730
fredag 24 juli 2009
Vinterpälsen
Världens hetaste dator är numera avkyld. Min bärbara dator har på sistone blivit otroligt varm och fläkten har levt om som sjutton. Fick en alldeles lysande idé om att dammsuga fläkten och det skulle visa sig vara en súccé. Alla våra tre kissars vinterpäls konstaterades sitta fast i fläkten... Nu är dock datan som ny igen! :)
lördag 18 juli 2009
Blombud
Familjen Olgarsson på besök
Igår kom hela familjen Olgarsson (min storasysters familj) på besök hos oss. Med sig hade dom nybakade bullar som Therese och Marie hade bakat. Dessutom hade dom med sig massor av presenter till Mille.
Förresten så letade jag överallt efter bullpåsen sent igår kväll. Till slut hittade jag den, men då var den tom! I soffan satt M-T och log.
Alla presenterna hade Marie sytt själv! Jag visste att hon var väldigt duktig, men det här var ju bättre än i affärerna. Tydligen har hon ju en syblogg också förutom sin vanliga blogg.
http://marieslillablogg.blogspot.com/
http://tjohaliasyr.blogspot.com/
Förresten så letade jag överallt efter bullpåsen sent igår kväll. Till slut hittade jag den, men då var den tom! I soffan satt M-T och log.
Alla presenterna hade Marie sytt själv! Jag visste att hon var väldigt duktig, men det här var ju bättre än i affärerna. Tydligen har hon ju en syblogg också förutom sin vanliga blogg.
http://marieslillablogg.blogspot.com/
http://tjohaliasyr.blogspot.com/
Citatet
Läkaren frågar Maria-Therese under kejsarsnittet: "Mår du bra?"
Maria-Therese svarar: "Ja, gud ja. Det här är första gången var får vila på tre dagar!"
Maria-Therese svarar: "Ja, gud ja. Det här är första gången var får vila på tre dagar!"
torsdag 16 juli 2009
Förlossningen
Förlossningen var väl ingen höjdare direkt. Hela mån kväll och natt var det ett otroligt kämpande hemma med värkarna. Vi åkte in till förlossningen kl 04.30 på mån natt. Maria-Therese hade då knappt sovit på två dygn. Själv sov jag jättebra på lör natt, men inget på sön. Maria-Therese hade iaf öppnat sig 3 cm. Allt flöt på bra.
Jag kände mig aningen hjälplös, det blev en hel del peppning och även några fina ord. Försökte mig på massage (blev helt dissad), hjälpte till med duschslangen i badet (medans M-T andades lustgas) och såg till att hon drack mm. Sedan höll jag såklart koll på båda hennes och bebisens puls och längden och tiden mellan värkarna.
Vattnet gick vid 08-tiden och då förstärktes värkarna kraftigt. Det var fruktansvärt att se Maria-Therese ha så ont! Många gånger var hon helt borta, som i en annan värld. Men hon kämpade och kämpade! Hon var/är min superhjältinna! Jag trodde verkligen att jag kämpat för saker i mitt liv tidigare, men detta gav mig perspektiv. Det finns otroliga kraftresurser att tillgå.
Ungefär kl 09 fick Maria-Therese ryggbedövning och den gjorde susen. Topparna i värkarna kapades, men det var ändå långt ifrån lugnt.Runt 16-tiden hade vi tillsammans kämpat i timmar. Maria-Therese var då helt öppen (10 cm) och bara det sista saknades. Bebisen var på väg ut. Vid den tiden var min gumma helt slut och somnade så fort en värk försvann, alltså riktigt korta power-naps. För att värkarna som avtagit en del skulle komma igång igen sattes värkstimulerande dropp.
Vid 17-tiden påpekade jag att barnet verkade ha hög puls (omkring 170). Personalen hämtade då en doktor som märkte att Maria-Therese hade fått feber. Detta påverkade i sin tur barnet som kämpade för fullt i magen. Mjölksyraprov togs på barnet och då såg man att han var riktigt slut och tagen av förlossningen och mammans feber. Doktorn ville inte chansa och beordrade kejsarsnitt. Precis i det ögonblicket kändes det fruktansvärt! Vi som jobbat så hårt och nästan var klara. Dessutom blev oron stor att bebisen inte skulle må bra och jag var orolig för min gumma såklart.
Jag styrde framändan av sängen mot operationssalen, doktorn Per bakdelen. Allt gick väldigt fort, tankarna snurrade i huvudet! Maria-Therese hade fått Bricanyl för att värkarna skulle försvinna och bebisen skulle få det lugnare tills kejsarsnittet. När vi kom in i operationsalen så återkom värkarna ändå. Kraftiga! Då såg man att det värkstimulerade droppet hade glömts kvar. Narkosläkaren fick lite problem med att sätta lokalbedövningen. Jag led med gumman som inte hade tillgång till lustgasen.Därefter gick allt som på räls...
Våran älskade son föddes kl 17.49, tis 14/7, helt utmattad. Men efter några minuter hämtade han sig och nu har vi kanske världens sötaste son! :)
Längd: 52 cm
Vikt: 3044 g
Allt är nu bra och amningen kom igång direkt. Maria-Therese börjar hämta sig efter allt detta (nästan två förlossningar). Kanske kommer hon och bebisen hem redan imorgon...? Själv får jag sova hemma eftersom det är fullproppat på BB.
Jag kände mig aningen hjälplös, det blev en hel del peppning och även några fina ord. Försökte mig på massage (blev helt dissad), hjälpte till med duschslangen i badet (medans M-T andades lustgas) och såg till att hon drack mm. Sedan höll jag såklart koll på båda hennes och bebisens puls och längden och tiden mellan värkarna.
Vattnet gick vid 08-tiden och då förstärktes värkarna kraftigt. Det var fruktansvärt att se Maria-Therese ha så ont! Många gånger var hon helt borta, som i en annan värld. Men hon kämpade och kämpade! Hon var/är min superhjältinna! Jag trodde verkligen att jag kämpat för saker i mitt liv tidigare, men detta gav mig perspektiv. Det finns otroliga kraftresurser att tillgå.
Ungefär kl 09 fick Maria-Therese ryggbedövning och den gjorde susen. Topparna i värkarna kapades, men det var ändå långt ifrån lugnt.Runt 16-tiden hade vi tillsammans kämpat i timmar. Maria-Therese var då helt öppen (10 cm) och bara det sista saknades. Bebisen var på väg ut. Vid den tiden var min gumma helt slut och somnade så fort en värk försvann, alltså riktigt korta power-naps. För att värkarna som avtagit en del skulle komma igång igen sattes värkstimulerande dropp.
Vid 17-tiden påpekade jag att barnet verkade ha hög puls (omkring 170). Personalen hämtade då en doktor som märkte att Maria-Therese hade fått feber. Detta påverkade i sin tur barnet som kämpade för fullt i magen. Mjölksyraprov togs på barnet och då såg man att han var riktigt slut och tagen av förlossningen och mammans feber. Doktorn ville inte chansa och beordrade kejsarsnitt. Precis i det ögonblicket kändes det fruktansvärt! Vi som jobbat så hårt och nästan var klara. Dessutom blev oron stor att bebisen inte skulle må bra och jag var orolig för min gumma såklart.
Jag styrde framändan av sängen mot operationssalen, doktorn Per bakdelen. Allt gick väldigt fort, tankarna snurrade i huvudet! Maria-Therese hade fått Bricanyl för att värkarna skulle försvinna och bebisen skulle få det lugnare tills kejsarsnittet. När vi kom in i operationsalen så återkom värkarna ändå. Kraftiga! Då såg man att det värkstimulerade droppet hade glömts kvar. Narkosläkaren fick lite problem med att sätta lokalbedövningen. Jag led med gumman som inte hade tillgång till lustgasen.Därefter gick allt som på räls...
Våran älskade son föddes kl 17.49, tis 14/7, helt utmattad. Men efter några minuter hämtade han sig och nu har vi kanske världens sötaste son! :)
Längd: 52 cm
Vikt: 3044 g
Allt är nu bra och amningen kom igång direkt. Maria-Therese börjar hämta sig efter allt detta (nästan två förlossningar). Kanske kommer hon och bebisen hem redan imorgon...? Själv får jag sova hemma eftersom det är fullproppat på BB.
onsdag 15 juli 2009
tisdag 14 juli 2009
Bebisen är nu i mammas famn
Äntligen har nu våran son kommit till världen! Inget namn bestämt än, men vi har tre alternativ som vi väljer mellan.
L: 52 cm
V: 3044 g
L: 52 cm
V: 3044 g
måndag 13 juli 2009
Förlossningen är igång
Vi har varit upp en sväng på förlossningen och allt verkar bra med M-T och bebisen. Förlossningen är nu igång och värkarna kommer tätare och tätare, tyvärr verkar dom även göra ondare...
Nu är vi hemma ett tag tills det sätter fart på riktigt. Då ska Peugeoten få bekänna färg upp över stadsbacken! :)
Nu är vi hemma ett tag tills det sätter fart på riktigt. Då ska Peugeoten få bekänna färg upp över stadsbacken! :)
Värkar
Från 02-tiden inatt har Maria-Therese haft värkar. Mellan kl 05-09 kom dom ungefär var 10-15 minut. Men nu är det längre mellan värkarna igen. Jag ser på M-T att det gör riktigt ont! Det känns iaf bra att något händer...
lördag 11 juli 2009
Limpan på väg
Lindberg passar på att besöka sitt hemland under sin 1,5 veckas semester från fotbollen. Hemfärden sker just nu i en "Tran-skit" som han uttryckte det. Tror han menade en Ford Transit. Efter några dagar i Skellefteå ska även Sundsvall tittas till. Undrar om jag hinner få någon ordning på hans fysik på bara ett par dagar?
Bebisen har det bra...
...och inte undra på är väl det. Han blir ständigt matad med jordgubbar av min gumma. Man undrar ju när han ledsnar och vill komma ut...?
onsdag 8 juli 2009
Vilken natt!
Vid 24-tiden vaknade min kära med magen i uppror. Full fart in till toaletten och där utnyttjades både toaletten och tvättstället samtidigt. Detta fortsatte ända fram till 03. Mellan alla toalettbesök så hade M-T rejäla värkar. Vi blev ju oroliga såklart, men efter telefonsamtal med förlossningen så blev vi lugnare. Sedan helt plötsligt så var det bara att sova vid 03-tiden och allt var lugnt.
Nu ska jag träna ett pass, men mobilen får allt hänga på.
Nu ska jag träna ett pass, men mobilen får allt hänga på.
tisdag 7 juli 2009
Slemproppen gick precis
...Och nu menar jag inte att Henke varit här och hälsat på. :) Det var Maria-Thereses slempropp som kom ut. Hon visade mig och jag kan med säkerthet intyga att det var en slempropp.
Beräknad födelse för barnet var igår, så nu anar jag att något är på gång...
Beräknad födelse för barnet var igår, så nu anar jag att något är på gång...
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)